keyboard_arrow_up

Osallistu Koulukinon palautekyselyyn

Arvomme kaikkien palautetta antaneiden kesken elokuvalippuja

SV | EN | RU
Maija Blåfield: Jos minut olisi haudattu kadunkulmaan

Maija Blåfield: Om jag vore begraven i gathörnet (2011, längd 5:40)

Om jag vore begraven i gathörnet berättar om ett kort annorlundaseende som upplevelsen av skönhet i vardagen ofta består av. Verket är filmat under en residensvistelse i Frankfurt am Main. En gravsten som lämnats i en skräphög i ett gathörn blev utgångspunkten för granskandet av den främmande omgivningen. Staden visar sig som ett tomt landskap som iakttas ur den utanförstående berättarens synpunkt. Omgivningens rangordning, ändamålsenlighet och vardagliga logik förbigås, och man hittar monument på bakgårdarna. Tack för inspirationen till fru och herr Dreher.

Konstnären berättar: 

Om verket: “Om jag vore begraven i gathörnet är ett porträtt av staden Frankfurt berättat ur perspektivet av en fiktiv människa som är begraven i ett gathörn.

För tio år sedan arbetade jag i konstnärsresidens i Frankfurt i Tyskland. Första kvällen skulle jag cykla och träffa en vän på andra sidan av staden, men tappade förstås bort mig utan karta och hade på den tiden heller ingen smarttelefon. Jag stannade vid ett gathörn där en hög av skräp och bortkastade prylar väntade på avfallstransporten. Bland skräpet stod en gammal gravsten som jag tog bild på.

Frankfurt lever och är bland alla byggarbetsplatser i konstant förändring. Verket leker med tanken att en människa för 100 år sedan i stället för på en kyrkogård skulle ha blivit begravd mitt bland det livliga människovimlet. Hur skulle hon tolka det hon såg och hur uppleva den främmande världen?

Det poetiska, lilla verket är en experimentell dokumentärfilm. Bildmaterialet är dokumentärt, men berättarrösten helt fiktiv. Narrationen leker med den utomståendes missförstånd och förvåning, vilket också kan vara centralt till exempel i våra reseupplevelser.

I dokumentarismen är slumpen väsentlig, verken är sällan fullt planerade. Detta verk fick sin början av en slump. Den snabba förändringen som är kännetecknande för Frankfurt syntes också under filmningsprocessen. En gång höll jag på att filma en vackert förvittrad vägg och skulle snabbt hämta en kameradel hemifrån. När jag väl kom tillbaka hade någon redan hunnit måla väggen vit.”

Om studierna: ”Redan på högstadiet och i gymnasiet visste jag att jag ville bli konstnär. Konstnärskapet kändes dock väldigt abstrakt: det var svårt att utforma vad arbetet innebär i praktiken. Det kändes också som ett alltför stort ansvar att komma på allt själv. Ett annat yrke jag övervägde var journalist, och jag var också väldigt intresserad av historia. Min pappa är facklitterär författare och historieforskare. När jag var ca 15 år gammal fick jag bekanta mig vid universitetets bokbutik där det fanns British Librarys katalog. Det var en massiv bokserie på tiotals delar, som innehöll all engelskspråkig litteratur. Nuförtiden finns den på nätet, men på 1980-talet och före sökmaskiner var den det enda sättet att leta upp information som inte i Finland fanns i bokbutiker eller på bibliotek. Försäljarna tyckte det var rätt roligt när jag studerade bokserien på golvet på alla fyra. Jag var intresserad av egyptologi, och har faktiskt fortfarande en bok som jag då beställde: ”Sexual life in Ancient Egypt.”

Om delaktighet: ”Den fiktiva berättaren förstår omgivningens händelser lite annorlunda, eftersom hon inte är delaktig av den. Hon har varit delaktig av den i sin egen tid, i det förflutna. Delaktigheten är en viktigt del av livet. Något slags utanförskap kan man dock ha nytta av när man gör observationer. Som utomstående ser man en främmande omgivning på helt annat sätt än de som är vana vid den.

Mitt arbete är dokumentariskt, verklighetens och vardagens granskande spelar en stor roll. Därför är det också viktigt att kunna se utanför den bekanta vardagsmiljön.”

Om att arbeta som konstnär: ”Oftast gillar jag mitt arbete väldigt mycket. Jag är ytterst glad över att få göra det jag gör. Att arbeta som konstnär är arbetsamt, jag gör långa dagar. Ofta är konstnären också företagare och sin egen arbetsgivare, som själv är ansvarig för allting. Det krävs också mångsidig kompetens och kreativt tänkande vad gäller alla praktiska lösningar, eftersom konstnären själv förverkligar största delen av sitt arbete. Å andra sidan leder denna mångsidighet också till att man konstant lär och förnyar sig.”

Uppgifter

1. Diskussionsuppgift

Hurdana känslor väckte verket? Vad tycker du händer i verket? Hurdan är verkets berättare? Tror du att verkets berättare känner delaktighet? Ifall din hemort skulle vara ett ljud, vad och ett hurdant ljud skulle den vara? Ifall stämningen just nu skulle vara ett ljud, hur skulle du beskriva det?

2. Skriv

Välj minst tre av följande ord och använd orden i meningar om verket.

Glamourös, gemensam, avlägsen, stanna, glädje, fantasi, förbryllande, oklar, brådska, barndom.

Du kan fortsätta uppgiften genom att göra en berättelse som innehåller meningarna du nyss skrev.

3. Upptäckta toner

Leta upp en plats man oftast bara går förbi eller inte uppfattar som ett tydligt ställe, ett ställe som sällan skulle synas på Instagram. Stanna upp. Du kan också blunda. Vad hör du omkring dig? Vad känner du på huden? Hur känns det att stanna upp i denna stund?

Leta upp och spela in eller filma ljud med till exempel en bandspelare, digitalkamera, telefon eller surfplatta. Man kan spela in ljuden inomhus eller utomhus. Finns det intressanta ljud exempelvis i vindfånget, trappuppgången eller bakom köpcentret? Man kan också redigera ljuden. Lyssna tillsammans på ljuden ni funnit.

4. Bilder på det vanliga

Finns det något bekant i Blåfields berättare? Hurdana saker gjorde hon? Påminde verket dig om något du varit med om eller hört om? 

Fundera på berättelser eller annat innehåll som du sett på sistone. Granska till exempel filmer, böcker, tv-serier eller sociala mediers innehåll. Välj några exempel och fundera över vilka saker framställs som något vanligt och vilka som något speciellt. Hurdant är livet i innehållen som du valt? Hurdana saker har människorna råd med? Vad annat berättar bilderna eller historierna?

Gör tankekartor av era observationer. Ni kan fortsätta uppgiften genom att göra mem av era observationer! Som bakgrund kan man använda exempelvis stillbilder från filmer eller tv-program eller egna teckningar.

5. Det här vill jag visa upp, målning/mediekonstverk

Verkets berättare visar oss viktiga och meningsfulla platser hon funnit, skönhet i vardagliga omgivningar. Hurdana saker är viktiga för dig? Har du någonsin förundrat dig över vardagens märkvärdigheter? Var finner man skönhet? Måla en bild eller gör ett mediekonstverk. Verket kan vara föreställande, abstrakt eller en kombination av båda.

6. Delaktighet, diskutera

Vad menas med delaktighet? I hurdana situationer upplever du dig delaktig? Hur uppstår känslan av delaktighet? 

Fundera över när du känt dig som en del av en större helhet som klassen, en (hobby)grupp, familjen eller dylikt. Vad hände då? Hurdana känslor väckte det hos dig? Vad tänkte du då?

Diskutera om era erfarenheter i smågrupper. Lyssna respektfullt på varandra. Varför är det viktigt att känna sig delaktig av någon grupp? Finns det förenande saker i era erfarenheter?