Sasha Huber: Karakia The Resetting Ceremony (2015, längd 5:20)

Konstnären Sasha Huber går med maorin och stenskulptören Jeff Mahuika (Kāti Māhaki, Poutini Kāi Tahu) till en glaciär på Nya Zeeland. Där ska han framföra en karakia-ceremoni i avsikt att upphäva namnet på glaciären som uppkallats efter den schweiziska naturvetaren Louis Agassiz samt det rasistiska ekot som är förknippat till namnet.

Louis Agassiz (1807-1873) var förutom forskare också en inflytelserik utvecklare och spridare av rasistiska rasläror. Flera ställen runtom i världen är uppkallade efter honom.

Karakia-videoverket är en del av Sasha Hubers Demounting Louis Agassiz -projekt där hon på olika ställen i världen tillsammans med lokala aktörer strävar till att frigöra ställen som bär Agassiz namn från sitt rasistiska arv samt synliggöra Agassiz teoriers effekt i dagens läge.

Konstnären berättar: 

Om verket: ”Detta ingripande gjordes som en del av mitt långvariga konstnärliga forskningsprojekt, som började efter att jag år 2007 i Schweiz anslöt mig till en kampanj som hade som mål att ogiltigförklara Louis Agassiz arv. Arbetet förverkligades under en sex månaders residensvistelse i Nya Zeeland 2015. Där undersökte jag platser som fått sitt namn efter Agassiz samt Nya Zeelands historia. Jag samarbetade för första gången med ursprungsfolket som bodde på Sydön, där en bergskedja och en glaciär uppkallats efter Agassiz. Eftersom jag inte själv är från Nya Zeeland, kändes det självklart och viktigt att samarbeta med lokala invånare. Min roll i den filmade ceremonin var att fungera som vittne. Verket har visats på flera festivaler runtom i världen och blev också väl mottaget på Nya Zeeland.”

Om studierna: “På högstadiet var jag intresserad av historia och konst, men insåg senare att vi aldrig läst om Schweiz delaktighet i kolonialismen, fastän landet inte i den traditionella bemärkelsen hade kolonier. Den historien upptäckte jag mycket senare och sedan dess har den blivit en viktig del av mitt konstnärliga arbete.”

Om delaktighet: “Mina arbeten behandlar ofta tillhörighet. Alla vill vi känna oss som en del av en större helhet och bli accepterade och respekterade för den vi är.  Jag försöker lyfta fram speciellt de nedtystade historierna som inte är tysta. Jag tycker det är viktigt att vara öppen och lyssna till olika synpunkter, att vara empatisk, utbyta tankar och att samarbeta. När allt kommer omkring är ingen av oss helt ensam och har förhoppningsvis något slags stödsystem omkring oss. Jag har insett att man behöver det för att över huvud taget kunna ta sig genom livet.

Man kan diskutera delaktighet på många olika sätt. För mig var konsten det starkaste uttryckssättet, eftersom jag med hjälp av den kunde uttrycka olika frågor precis som jag ville. Det är en av konstens kraftfulla sidor. Så gott som allt är möjligt, och man kan skapa en sådan verklighet och framtid som man själv önskar.”

Om att arbeta som konstnär: “Jag har märkt att allt ofta faller på plats bara man följer sina instinkter. Man knyter kontakter och upplever situationer man aldrig kunnat förutspå. Dessa situationer kan kännas magiska. Mig ger de självförtroende och känslan av att jag är på rätt spår. Det betyder inte att man på vägen aldrig skulle göra misstag, men ifall man kan lära sig av dem, kan också svåra situationer förvandlas till värdefulla erfarenheter. För att det ska kunna hända måste man ibland gå utanför sin egen komfortzon. Det lönar sig att pröva!”

Uppgifter:

1. Diskussionsuppgift

Hurdan stämning hade verket? Vad hände i verket? Vad tycker du man ville säga med verket? Vad har verket att göra med delaktighet?

Vet du vad som menas med kolonialism? Syns det på något sätt i din vardag? Ifall kolonialismen känns för avlägsen kanske det i din omgivning finns saker som har att göra med olika områdens ojämlikhet? Finns det ojämlikhet vad gäller etnisk bakgrund, medborgarskap eller samhällsklass? Du kan till exempel fundera över hurdana produkter det finns i din närbutik; varifrån kommer de? Vem har producerat dem? Kan vem som helst arbeta med vad som helst i din omgivning?

Konstnären konstaterade i en intervju att ”klimatförändringen och kolonialismen är relaterade; man har velat kuva naturen, men nu slår den tillbaka” (IMAGE 2020). Vad kan det betyda?

2. Ingripande

I verket vandrar konstnären med maorin och stenskulptören Jeff Mahuika till en glaciär i Nya Zeeland. Där utför Mahuika en karakia-ceremoni för att avskaffa namnet på glaciären som uppkallats efter schweizaren Louis Agassiz, eftersom denne handlat rasistiskt.

Gör själv, med ett par eller i en liten grupp ett ingripande, dvs. en gärning med vilken du reagerar till din egen omgivning. Finns det något i din omgivning som orsakar ojämlikhet? Finns det något som är speciellt bra? Vad skulle du vilja lyfta fram eller kommentera? Din kommentar kan vara till exempel ifrågasättande, omtolkande, respektfull eller uppmuntrande. Ingripandet kan bestå av att stanna upp på ett ställe, framföra en sång eller dikt eller föreslå ett nytt namn åt stället. Det kan också innebära sakta tal eller att lyssna till stället. Vill du kritisera bilderna som valts till de allmänna platserna? Eller sporra den lokala verksamheten? Kanske påminna om en skogsdunge som där funnits eller något annat lokalhistoriskt fenomen? Ta en bild av stället där du ingriper och skriv kort om vad det handlar om. Du kan också spela in ingripandet på video.

3. Utopier, gemensamt mediekonstverk

Verket föreslår en ändring till vad man minns och lyfter fram ur historien. Genom att ändra tankesätt kan man få till stånd stora förändringar i hur samhället fungerar samt vem och vad man uppmärksammar.

Hurdant skulle ditt framtida idealsamhälle vara? Gör som grupparbete ett mediekonstverk om drömmarnas stad, by eller något annat samhälle. Bilda grupper eller par och fundera över ert drömsamhälle. Vad fantiserar du om? Vad skulle du önska vore annorlunda? Skulle det i ditt idealsamhälle finnas natur eller skyskrapor, skulle bildäcken vara gjorda av bambu eller kanske hobbyerna skulle vara avgiftsfria för människor i alla åldrar? Hur skulle människorna bemöta varandra? Hur skulle de bemöta andra arter? Hur skulle man kunna förstärka delaktigheten, det, att så många som möjligt skulle känna att de är en del av samhället och har möjlighet att inverka på gemensamma saker? Utveckla era idéer genom att skriva och rita på ett stort papper.

Gör ett mediekonstverk eller verk om er utopi utgående från era idéer. Ni kan spela in verken till exempel med digitalkamera, surfplatta eller telefon och redigera materialet i surfplattans eller datorns redigeringsprogram. Verket kan göras i vilken stil som helst. Verket kan exempelvis berätta om utopin som om den redan vore sann. Bilden kan till exempel innehålla människor, ställen eller tecknade bilder. Hurdan stämning skulle passa din utopi? Var skulle man kunna spela in den? Verket kan också innehålla tysta delar, eller så kan man i stället för prat koncentrera sig på stämningen.

Presentera era utopiverk. Fundera över varför olika människors utopier skiljer sig från varandra. Vad har utopierna gemensamt? 

Erbjud era verk till det lokala biblioteket eller något annat passligt ställe. Ni kan också göra verk av era idépapper och ställa ut dem i till exempel skolans eller bibliotekets utrymmen.

Även om man med ”utopistisk” i vardagsspråk kanske hänvisar till saker som knappast kommer att förverkligas, har också många saker som en gång verkat utopistiska faktiskt blivit verklighet. En gång i tiden har sådana framtida utopier varit bland annat grundskolan, lika rösträtt, hälsovården, samkönade äktenskap och plaståtervinning. Fastän förändringar i lagar skulle göras på officiell nivå, föds idéerna till förändringarna på gräsrotsnivå exempelvis genom enskilda människors prat och handlingar.

4. Vems bilder

Granska olika bilder i till exempel skolböcker, dagstidningar, nyheter eller sociala medier. Hurdana människor syns på bilderna? Hurdana ställen ser man? Hurdana val har man gjort? Hurdana liv lever bildernas människor, för vem är ställena bekanta? Hurdana hudfärger eller åldrar finns representerade? Hurdana kläder eller saker ser man? I hurdana ställningar är de olika människorna? Berättar bilden något om människans sexualitet? Vem syns inte på bilderna? Tycker du att det finns diversitet i bilderna, innehåller de människor av olika slag? Vad gör människorna på bilderna? Vem skulle lättast känna delaktighet i bilderna? Det är viktigt att se människor som påminner om en själv på bilder i sin omgivning. Utifrån är det svårt att säga i vilken situation någon känner delaktighet, men man kan undersöka vilka möjligheter olika bilder och berättelser erbjuder.

Ta en bild med kamera eller telefon av en bild som väcker tankar. Diskutera era bilder och observationer tillsammans.

Du kan fortsätta på uppgiften antingen genom att behandla bilden som du tog eller genom att rita eller framföra och fotografera ett nytt förslag eller en ny version som fortsättning på bilden du valt.

5. En dag, engagera dig och skriv

Bekanta dig med hjälp av en podcast eller bok med en människa vars utgångsläge eller livssituation skiljer sig från din egen. Vad skulle du vilja fråga eller lära dig av hen? Hur skulle det kännas att leva en dag som denna människa? Skriv en fiktiv text i vilken du lever dig in i den valda personens perspektiv.

Den här övningen är skojfrisk och kan utveckla ens empatiförmåga eller förmåga att förstå hur en annan människa upplever saker. Det lönar sig dock att komma ihåg att man på detta sätt inte fullkomligt kan sätta sig in i någon annans situation. Om man tar synpunkten av en person som representerar en annan kultur, kan det ibland kallas för kulturell appropriering. Ta reda på vad begreppet ”kulturell appropriering” betyder.

6. Tryggt utrymme, skriv- och diskussionsuppgift

Vad menas med ett tryggt utrymme? Ta reda på det. I ett hurdant utrymme känner man sig trygg eller är det tryggt att handla? Var är det tryggt att röra sig eller synas? Hurdant sällskap eller hurdan stämning skapar trygghetskänsla? Skriv ner och diskutera. Man kan också fortsätta genom att göra en bild eller ett mediekonstverk om ämnet.

7. Ett ord på samiska

Hubers verk behandlar kolonialism. I Finland kan det talas om kolonialism bland annat i samband med samernas historia. Ta reda på varför det i samband med Finlands och samernas historia kan talas om kolonialism. Vad betyder avkolonisering?

Man talar tre olika samiska språk i Finland. Har du bekantat dig med samiska till exempel i dina studier? Lär dig ett ord på samiska! Här hittar du ord: http://sanosesaameksi.yle.fi