Azar Saiyar: Historien sipprar fram under naglarna (2016, längd 7:20)

Förut trodde man att vänsterhänthet orsakar kriminalitet, enfaldighet och amoralitet hos barn. Därför försökte man utrota vänsterhäntheten på olika sätt. Man straffade dem som använde fel hand. Historia valuu kynsien alta är ett videoverk om historien och kulturen av den vänstra handen samt olämpliga kroppars omskolande.

Konstnären berättar: 

Om verket: ”Verket föddes ur personligt intresse. Min far var vänsterhänt, men tvingades i skolan skriva med höger hand. Som liten grep mitt barn pennan oftast med vänster hand. Det var oklart vilken hand som var starkare. Jag började läsa om vänsterhänthet. 

Idén till verket kom först senare, även om det inte berättar endast om vänsterhänthet, utan också om försöken att anpassa människor till normer, strävan till normalitet och även trosföreställningar som varar från en generation till nästa.

Jag började med bildmaterialet. Jag letade i bildarkiv upp bilder och videor som berörde ämnet. Materialet gav mig sedan idéer till vad jag med fotografen ytterligare skulle filma till verket. Voice over-texten kom till allra sist, fastän jag skrivit under hela processen. En viktig insikt i verket var när jag hittade berättarens synpunkt. Till slut samarbetade jag ännu med ljuddesignern och tonsättaren, vilket var trevligt. Det var fint att få också andras visioner med i verket.”

Om studierna: ”På högstadiet var jag intresserad av att skriva; jag tänkte att jag nog börjar skriva böcker eller manus. Jag trodde inte att jag skulle arbeta med bild. Jag kände mig inte speciellt begåvad i visuellt uttryck. Jag var aldrig bra på att rita eller måla, men kanske har det medfört en viss frihet i mitt arbetande. Film och fotografering intresserade mig redan då och samhälleliga frågor likaså.”

Om delaktighet: ”Mest delaktighet har jag känt i vissa rätt så öppna projekt, i vilka man genast själv får agera och planera, till exempel i frivilligarbeten som jag gjort. I dem kan man själv skapa strukturer som man förverkligar i stället för att följa andras planer och mönster. Man kan fast starta någon verksamhet med en grupp vänner.

Om att arbeta som konstnär: ”Det roligaste med att arbeta som konstnär är friheten, fastän det inte alltid är så fritt. Jag gillar stunder när man närmar sig det som intresserar en och får sätta sig in i ämnet utan att veta vad som komma skall. Friheten att upptäcka saker som man inte ens visste att man letade efter. Jag gillar också den oregelbundna arbetstakten, även om den kräver ett visst ansvar. Man måste hålla koll på sitt eget arbete.

Jag tänkte inte att jag skulle bli konstnär, och därför hade jag heller inga tydliga förväntningar på hurdant arbetet skulle vara. Jag har fått lära mig att konstnärens arbete ofta har en annorlunda rytm och logik än många andra arbeten. Jag tänker att dess värde inte kan räknas i arbetstimmar, även om inget blir gjort utan arbete och den tid som det tar.

Någon gång kan man få en nästan färdig idé under en promenad, medan man andra gånger kan arbeta åratal med någonting och ändå till slut vara tvungen att överge hela idén.”

Uppgifter

1. Diskussionsuppgift

Hurdana känslor väckte verket? Till hurdana ställen och stämningar förde verket tittaren? Vilka teman behandlar det? Hurdant skulle dess budskap eller meddelande kunna vara? Hurdana teman behandlades? 

Berättaren säger ”We say ignorance is bliss and you want to ask them – to whom”, som fritt översatt betyder ”Okunnighet är salighet – och man vill fråga – för vem?”. Vad kunde det betyda? Vad tycker du själv? Varför kan det vara viktigt att veta vad som hänt förr i tiden?

Verkets berättare beskriver hur straffen i skolorna förr i tiden, som att bära åsnehatt (aasinhattu) i knuten av klassen eller en vant som hindrade en från att skriva med vänster hand, nu kan kännas hotfulla, men också rätt oskyldiga eller till och med gulliga. Kommer du att tänka på någon händelse som i dag känns lustig, fast den inte ursprungligen var det? Och något som väcker motstridiga känslor hos dig?

2. Vems skola, hälsningar till framtidens skola

Vårt skolsystem anses på många sätt vara jämlikt eller sträva till jämlikhet. Tycker du att den skola du går i eller någon gång gått i är jämlik? Fundera först i mindre grupper och diskutera sedan tillsammans. 

Behandlas eleverna jämlikt? Får alla sin röst hörd? Hur fördelas klassens utrymme eller ljudutrymme? Finns det plats för olika sätt att vara med? Att delta betyder inte nödvändigtvis delaktighet, utan olika människor deltar på olika sätt. Delaktighet innebär att det finns meningsfull verksamhet för alla och att man lyssnar på andras åsikter och följer gemensamma regler.

Hur tas kulturell mångfald i beaktande? Vilken eller vilka kulturer någon identifierar sig med har inte att göra med hur man ser ut eller vad för språk man talar, utan betydande är hur personen själv upplever och berättar om sin identitet.

Beaktar man i tilltal och utrymmen könets mångfald? Alla hör till exempel inte till flickor eller pojkar. Samtidigt är det ens eget val hur mycket man vill dela med sig om sin egen identitet.

Får alla uttrycka sina tankar och åsikter? Hurdana val uppmuntrar man till i studiehandledningen?

Hurdana hälsningar skulle ni vilja skicka till framtidens skola? Vad borde tas i beaktande? Ni kan svara genom att skriva eller med ett konstverk. Ni kan antingen granska ämnet som helhet eller välja ett mera begränsat område som ni fokuserar på.

Ni kan skicka era idéer vidare till exempelvis skolans styrelse eller undervisningsministern.

3. Förr och nu, bildpar

I sitt verk använde Saiyar arkivbilder. Leta upp en gammal bild som du gör en ny version av. Du kan använda en bild från gratis bildarkiv, din egen eller till exempel din familjs gamla bild. Följande sajters bilder får man fritt använda:

www.finna.fi, www.helsinkikuvia.fi, www.kuvakokoelmat.fi och Yles Elävä arkisto. Gör en ny version av bilden genom att fota eller använda någon annan teknik, och efterapa den ursprungliga bilden på något sätt. Du kan till exempel arrangera bilden på samma sätt eller härma en ställning. Du kan också tillsätta något nytt i bilden. Namnge målningen.

Titta tillsammans på bildparen. Vad intresserade dig i bilden som du valde? Hurdant blev bildparet?

4. Bakochframteckning

Försök rita från modell med den hand du vanligtvis inte använder. Rita av en människa, ett djur eller ett ställe. Hur känns det att rita? Du kan också pröva rita via spegeln, när du blundar eller i en överraskande ställning i vilken du når pappret som exempelvis är placerat på golvet. Meningen med denna övning är bland annat att göra tecknandet mera avspänt.

5. Motstridiga känslor, målning

Verkets berättare beskriver hur straffen i skolorna förr i tiden, som att bära åsnehatt (aasinhattu) i hörnet av klassen eller en vant som hindrade en från att skriva med vänster hand, nu kan kännas rätt oskyldiga eller till och med gulliga. Vad väcker motstridiga känslor hos dig? Kan någonting vara exempelvis förskräckligt och gulligt eller underbart och skrämmande på samma gång? Gör en målning i vilken du presenterar ett ämne med hjälp av flera olika känslor eller stämningar. Verket kan samtidigt vara till exempel härligt och äckligt eller skrämmande och roligt.

6. Ett steg in i det förflutna, intervju

Intervjua din förälder, mor- eller farförälder eller någon som levt längre än du själv. Hurdant var livet förut? Hurdant var det till exempel hemma eller i skolan? Vad hade man som hobby? Vad åt man? Vad drömde man om? Vad var viktigt? Planera i förväg, vad du tänker fråga. Efter intervjun kan du kort skriva ner det du hörde.

7. Nytt uttryck, skrivuppgift

I verket nämns uttrycket ”ta skeden i vacker hand”. Vad menar man med uttrycket? Försök hitta uttryckets ursprung.

Minns du andra idiomatiska uttryck eller ordspråk? Har du hört dessa:

”Äpplet faller inte långt från trädet”/ ”Lätt som en plätt” /”Hissen går inte hela vägen upp”/”På löpande band”/”Vara sin egen lyckas smed”/”Man ska inte kasta sten i glashus”

Du kan leta upp ännu fler. Hurdana tankar tror du ligger bakom uttrycken?

Hitta på ett eget uttryck eller ordspråk! Ordspråken innehåller ofta någon levnadsregel eller tanke om hur saker skrider. Stilen är fri.

Skriv ner ditt uttryck till exempel på papper, i ett bildbehandlingsprogram, i telefonen, på ett tyg eller med korsstygn. Om du vill kan du utsmycka texten.

Samla ihop era uttryck till exempel på en vägg. Hurdana råd och tankar innehåller era uttryck? Borde man börja använda dem i vardagsspråket?

8. Egen trosföreställning

I verket talade man om trosföreställningar som förr i tiden förknippats med vänsterhänthet. På hurdana ställen hade verket filmats?  Vad hade inspelningsplatserna att göra med?

Hurdana trosföreställningar kan man stöta på i din egen omgivning, till exempel i sociala medier? Hurdana nutida trosföreställningar har du hört om?

Skapa på skämt en egen trosföreställning. Den får vara lustig men inte såra någon annan. Skriv upp era idéer i små grupper och presentera dem tillsammans. Diskutera hurdana trosföreställningar ni hittar. Varför är det viktigt att skilja mellan föreställningar och vetande?

9. Kroppsfred, affisch

I verket talade man om hur människokroppar genom tiderna har blivit kontrollerade. Kontrollerar man kroppar nuförtiden? Vad betyder kroppsfred? Ta reda på meningen. Gör ett slagord, en skylt eller affisch om ämnet, där man på något sätt uppmuntrar till kroppsfred. Formulera texten med era egna ord. Ni kan också rita.