Marja Helander: Eatnanvuloš Lottit – Maan sisällä linnut 

Marja Helander: Eatnanvuloš Lottit – Fåglarna i jorden (2018, längd 10:40)

Eatnanvuloš Lottit – Maan sisällä linnut är en kort dansfilm. Uppträdarna i den något melankoliska historien är två unga samiska balettstuderande, Birit och Katja Haarla. Verket studerar djupare frågor bakom ägandet av de samiska områdena.

Konstnären berättar: 

Om verket: ”Idén till verket föddes år 2017 vid Finlands 100-årsjubileum. Jag ville göra en film som kommenterar samernas ställning och det att samerna inte själv får bestämma över sina land. Fastän vi har Sametinget, kan det endast ge utlåtanden som andra inte är tvungna följa. 

Jag kände dansarna Katja och Birit Haarla sedan gammalt, och visste att de dansade vid Nationalbaletten. Idén var att de skulle dansa på Riksdagshusets trappor som döende svanar.

Vi filmade dansscenerna vid 5–6 tillfällen under skolloven i norr på samiska områden på Finlands sidan, i Utsjoki och Enare. Till slut filmade vi också i Helsingfors på Riksdagshusets trappor – ja ville genom dansen lyfta fram frågan om vem statens marker tillhör. Enligt samisk historia tillhör områdena vi filmat på i Lappland till samiskt ursprungsfolk. Jag ville också behandla appropriering och Tana älvs nya fiskeavtal (2017) som berövade samerna fiskerättigheter. 

Mina arbeten innehåller både nutid och traditionell samisk naturuppfattning. I detta verk var det intressant att kombinera baletten som utvecklats från traditionell västerländsk hovdans och modern dans med samiska traditioner, dräkterna samt Lapplands och Samelands natur. Jag ser verket som politiskt, men det har också annan innebörd.

Senare lade jag märke till att ett tema som uppstod genom dansarna var ungdomen och det känsliga skedet mellan barndom och ungdom när man är utsatt för påverkan, på gott och ont.”

Om studierna: ”Jag klarade mig bra i skolan, och var en riktig ”plugghäst” som man då uttryckte det. Jag var ganska blyg och tyckte om att läsa och studera. På högstadiet var jag bra på bildkonst. Kylli-täti som målade på tv var en familjebekant. Jag var intresserad av konst och arkitektur. Jag funderade på att bli lärare, arkitekt eller fotograf. Också naturen intresserade. Före konststudierna studerade jag faktiskt skogsbruk i ett år. Jag bytte till konststudier, men skulle fortfarande vara intresserad av att arbeta som till exempel miljöbiolog. Jag har magisterexamen från fotografilinjen vid Aalto-universitetet och studerade också vid Lahden Taideinstituutti. När jag var liten fotade jag ofta med kameror som min pappa gett mig.”

Om delaktighet: ”Man vet fortfarande ganska lite om samerna i Finland, och det sprids också felaktig information. Till exempel i skolböcker berättas väldigt lite om samerna, även om det annars talas om ursprungsfolk.

För mig viktiga gemenskaper är konstnärsgemenskaperna speciellt i min hemstad Helsingfors samt samekonstnärerna. Samekonstnärernas gemenskap är solid och internationell. Jag känner också delaktighet i det samiska samfundet i Utsjoki där jag har släktingar. Vännerna är också viktiga.”

Om att arbeta som konstnär: ”Det roligaste med att arbeta som konstnär är skapandet och förverkligandet. Nuförtiden ska man göra alltmöjligt annat, som bokföring, svara på mail och sköta ärenden, vilket kan vara stressande. Konstnärer känner också press över att synas på sociala medier och där lyfta fram sitt arbete.

När jag var yngre önskade jag mig ett flexibelt jobb. Konstnärsarbetet är precis det, och speciellt friheten är en stor sporre för många. Å andra sidan får man också tåla osäkerhet, vilket kan leda till att arbetet snurrar i tankarna om kvällarna. Även om man gör fin konst, kan den ekonomiska situationen vara osäker.”

Uppgifter

1. Diskussionsuppgift

Vad tänker du om verket? Vad tycker du händer i verket? Vilka teman behandlar verket? Vad tyckte du om rytmen i berättandet? Hurdan är verkets stämning? Vad skulle verket kunna säga om människans naturrelation? Vilka olika kulturer behandlar verket?

2. Egen version av en scen, mediekonstverk

Vilket ställe eller vilken scen minns du från verket? Vad hände i den? Hurdana saker skulle kunna ha med scenen att göra?

Planera ensam eller i grupp en egen version av en scen i Helanders verk. Du kan använda ett liknande element, en känsla eller händelse som finns i scenen du valt. Titta tillsammans på era versioner och fundera hur de ändrade på scenen och vad som förblev lika. Hurdan blev din egen version?

3. Konstverk, intervention

I verket täcker man med samedräktens sjalar över en skylt med texten ”statens mark”. Varför? I slutet dansar man på Riksdagshusets trappor. Vad tror du det kan ha att göra med?

Konstnären har sagt att verket är politiskt, men att det också innehåller andra skikt. Tycker du att man med konst kan inverka på samhälleliga frågor?

Gör ett mediekonstverk om ett ämne som du vill påverka eller som du tycker är viktigt. Gör ensam eller i liten grupp ett konstverk som innehåller någon slags intervention, alltså en handling med vilken du reagerar på din egen omgivning. Finns det något i din egen omgivning som förorsakar ojämlikhet? Och finns det någonting som är speciellt bra? Vad skulle du vilja kommentera eller dra uppmärksamhet till? Din kommentar kan vara till exempel ifrågasättande, på nytt tolkande, respekterande, uppmuntrande eller framlyftande. Interventionen kan innebära att man stannar upp på ett ställe, framför en sång eller dans eller föreslår ett nytt namn åt stället. Det kan också innebära tyst prat eller att man lyssnar till stället. Vill du kritisera bilderna som finns på någon allmän plats, eller sporra lokal verksamhet? Vill du påminna om en viss grupps rättigheter eller historia, lyfta fram något som är viktigt för dig, men som får för litet uppmärksamhet? Ni kan välja hur direkt eller indirekt ni vill lyfta fram ert budskap i verket. Ibland kan blott filmande av ett ställe eller ämne fungera som intervention och väcka uppmärksamhet.

4. Gemensamma läten, ljudimprovisation

Skapa ljud tillsammans. Leta upp ett lugnt ställe inom- eller utomhus. Välj platser där ni står, sitter eller ligger. Blunda. Börja låta. Ljuden kan vara hurdana som helst, ni kan pröva hurdana läten ni kan skapa. Man kan också lyssna till andras läten och reagera på dem. Hurdant blev ert ljudlandskap?

5. Skiftning

Hurdana ställen är viktiga för dig? Varför?

Hurdana är de platser som väcker diskussion omkring dig eller i medierna när de förändras? Vilka platser förändras utan diskussion? Diskutera.

På hurdana ställen rörde man sig i början av Helanders verk? Och vid slutet? Gör ett verk där man skiftar från en stämning eller förflyttar sig från en plats till en annan. Du kan spela in ett mediekonstverk eller välja en annan teknik, som till exempel fotografi, text eller radiopjäs.

PS. Du kan fortsätta platstemat genom att i YouTube titta på Anneli Nygrens verk Two Hundred Miles. Också i det spelar platsen en stor roll.

6. Gemensamt naturverk

”Enligt den gamla samiska tron är naturen levande i alla dess former, och alla varelser har en själ, också stenarna. Människan är en del av sin omgivning, som inte anses vara en separat helhet.” (Ranta & Kanninen, 2019, s. 87.)

Hurdan natur är du van med? Hurdan natur är viktig för dig? Måla och rita antingen på eget eller på ett gemensamt, stort papper. På ett gemensamt papper kan ni reagera på bilderna som de andra gör, men kom ihåg att inte klottra på andras bilder.

Ni kan också fortsätta på uppgiften genom att samla upp ett eller flera ord om naturen som är viktig eller bekant för var och en. Skriv upp orden på ett stort papper eller en digital plattform till ett gemensamt ordarrangemang.

7. Förebudssjälar och vaga signaler

Till den gamla samiska tron hör naturens mångahanda varelser. Förutom människor och djur lever där också andra varelser så som jordandar. Man tänkte också att människan har flera själar, en av dem kunde berätta om framtida händelser. Också nutida samer tolkar ofta tecken och förebud och talar om ”ovdasaš”, en slags varsel- eller förebudssjäl (på finska ”etiäinen”). (Ranta & Kanninen, 2019, s. 87.)

Framtidsforskarna är i dag intresserade av svaga signaler, dvs. första tecken på eventuella förändringar som kan ha stor betydelse i framtiden (Sitra). De svaga signalerna kan vara synliga men för att märka dem kan det krävas särskild uppmärksamhet.

Vad menas med varsel eller förebud? Leta också fram information om svaga signaler. Fundera på om ni tror att man kan upptäcka svaga signaler eller förebud. Varför är det viktigt med svaga signaler och förebud? Var skulle man kunna hitta dem? Tycker ni att man kan dra en parallell mellan intuition och lyssnande till förebudet?

8. Ett ord på samiska

Hubers verk behandlar kolonialism. I Finland kan det talas om kolonialism bland annat i samband med samernas historia. Ta reda på varför det i samband med Finlands och samernas historia kan talas om kolonialism. Vad betyder avkolonisering?Man talar tre olika samiska språk i Finland. Har du bekantat dig med samiska till exempel i dina studier? Lär dig ett ord på samiska! Här hittar du ord: http://sanosesaameksi.yle.fi